Ett inlägg från Theresa Kohlbeck Jakobsen
Under det så kallat moderna genombrottets tid på slutet av 1800-talet fanns en stor samhällelig debatt om sedligheten som innebar bl.a. diskussioner om könsroller, äktenskap och hälsa. (Schnurbein 2012, 35) Det var en moralisk diskurs i vilken kulturkonservativa och kulturradikala röster stred med varandra. (Hagemann 1996, 69) Den här samfundsdebatten fanns på olika sätt i alla de nordiska länderna och den återspeglade sig också i samtidiga litteratur. Manliga författare som Henrik Ibsen eller George Brandes och i synnerhet kvinnliga författarinnor som Victoria Benedictsson och Afhild Agrell skrev pjäser, noveller etc. om sedlighetsdebattens ämnen. Särskilt 1880-talet var en viktig tid för kvinnorna. De organiserade sig i nationella kvinnoförbund och deltog i offentliga debatter om deras egen roll som kvinnor i samhället.(Hjordt-Vetlesen 1993, 333–334) Följaktigt talar man idag också om ett kvinnligt genombrott i 1880-talets nordiska litteraturhistoria. (Toftegaard Pedersen 2015, 64) Men vad är utgångspunkten för hela debatten? Vad strider man om? Och vad betyder begreppet sedligheten egentligen? Hur hänger den ihop med definitionen av hälsan?
Könsroller på 1800-talet var präglat av en dikotomi mellan manlig och kvinnlig. Mannen var rationell, kvinnan emotional. På grund av detta fick mannen en position i offentligheten medan kvinnan stängdes bort i det privata. Han hade makt och myndighet. (Ibm. 69) Hon skulle vara hans hustru och stöd. Emellertid fanns det en dubbelmoral som syns när man tittar på tidens folksjukdom syfilis. Syfilis var mycket vanligt men samtidigt uppfattades det skandalöst att tala eller skriva om sjukdomen. (Rahikainen 2019, 199–203) Prisen betalade självklart kvinnorna som smittades av deras otrogna makar. (Kerfstedt; Ney 2007, 3–4) Den sociala status som ett äktenskap med ett ”gott parti” innebar, var det viktigaste. (Toftegaard Pedersen 2015, 75) Familjens fasad måste upprätthållas till varje pris. (Kerfstedt; Ney 2007, 3)
När man läser det historiska sammanhanget idag tänker man kanske att sedligheten på 1880-talet var det samma som sexualmoral. De begreppen är relaterade men inte helt identiska. (Skålevåg 2009, 9) Här är viktigt att de två röster eller rörelser i den moraliska diskursen som tidigare nämnts, de kulturkonservativa och de kulturradikala, skiljde sig åt en punkt. Den första befattade sig med samfundsmoral. Den andra var upptagen med individens frigörelse. Den ena är offentlig den andra privat. (Hagemann 1996, 70) Sedligheten handlade alltså om den kollektiva moralen som inte är densamma som den individuella sexualiteten. Det vill säga att man kunde tolka sedlighetsdebatten ”som en episode i historien om konstruksjonen av et seksualitetsbegrep.” (Skålevåg 2009, 9)
När man pratar om sedlighet, sexualitet och syfilis är det närliggande att också titta på frågor om hälsan. När det gäller en slags folksjukdom som associerades med promiskuitet på 1800-talet är det kanske inte mycket överraskande att distinktionen mellan frisk och sjuk var en del av sedlighetsdebatten. (Rahikainen 2019, 198) Så vad gällde som sjuk och vad gällde som frisk? Det hänger återigen ihop med sexualiteten. Frisk var den heterosexuella och reproduktiva sexualiteten. Det måste befrämjas för att bevara människors eller mannens vitalitet och avstyra utvecklingen av perversioner som homosexualitet och fetischism. (Schnurbein 2012, 36) Ytterligare skulle det förhindra en feminisering av mannen. Diskursen innebär ovanpå normativa föreställningar om maskulinitet.
Sammantaget kan vi säga att 1800-talets moraldiskurs förknippar sedlighet och hälsa tätt med varandra. Det är inte möjligt att belysa den ena utan att också diskutera den andra. Det har dessutom att göra med samhällets normer som är byggd på ett binärt ordningssystem runt omkring könen. Sedlighet finns inte utan osedlighet och hälsa finns inte utan sjukdom(ar).
Litteratur:
Hagemann, Gro: „Seksualmoral og samfunnsmoral. Konkurrerende diskurser i sedelighetsdebatten“. In: Rasmussen, Tarald, u. Trygve Wyller (Hgg.): Kristelig og bogerlig offentlighet i Norge. (= KULTs skriftserie; 53), Oslo, 1996, 65–82.
Hjordt-Vetlesen, Inger-Lise: „Modernitetens kvindelige tekst – Det moderne gennembrud i Norden“. In: Hjordt-Vetlesen, Inger-Lise (Hg.): Faderhuset: 1800-talet. Höganäs, 1993, 330–353.
Rahikainen, Agneta: „Myten om det galna geniet – Om neurosyfilis i litteraturen och konst“. In: Historiska och litteraturhistoriska studier 94 (2019), 197–217.
Kerfstedt, Amanda, u. Brigitta Ney (Hgg.): Synd. Noveller av det moderna genombrottets kvinnor. Stockholm, 2007.
Skålevåg, Svein Atle: „Kjønnsforbrytelser. Sedelighet, seksualitet og strafferett 1880–1930“. In: Tidsskrift for kjønnsforskning 33 (2009:1–2), 7–27.
Toftegaard Pedersen, Arne (2015): „Text och tabu på 1880-talet – om Gerda von Mickwitz Messling och Ett giftermål“. In: Malmio, Kristina (Hg): Joutsen/Svanen. Yearbook of finnish literary research. Helsinki, 2015, 62–81.
Lästips: https://nordicwomensliterature.net/